Trailerpark Idlers är en orkester från Norrköping/ Söderköping som har existerat sedan hösten 2006. Vi ägnar oss åt något som närmast kan beskrivas som Amerikansk Folkmusik, Country.
Ibland händer det att vi återfinns på diverse listor. Inte Tracks, Svensktoppen, Försäljningslistan och sånt larv, nej här är det tuffare saker som gäller. Den här veckan, som har nummer fyra, så finns vi som utmanare på Svenska Närradiolistan. Sången är "Burn My Own Farm Down" och numret är 18. Gör er medborgerliga plikt och rösta.
Annat viktigt den här veckan är att vi spelar på Bacchus Bakficka i Norrköping, Lörd 30/1 Kl: 21:00 - 00:00. Fri entré, ingen garderobsavgift, vilket innebär att ni kan köpa pilsner för hela pengen. Eller också kan ni köpa våra skivor, just den här kvällen till halva priset.
Gunnar Hagberg recenserar nya CD'n i dagens Norrköpings Tidningar. Eftersom den bara publiceras i pappersupplagan så använde vi scannern för att ge er möjligheten att läsa dessa visa ord från en man med god smak;
En bra och fin sida om man vill läsa om countrymusik är Countrywood. Där kan man bland annat nu läsa en recension av "Well, that's life... or it was" skriven av Georg Ryttman. Ett citat;
"Trailerpark Idlers är ett band som har funnit sig väl tillrätta i sin nisch. Deras produktioner är jämna och håller en god kvalitet; det är gammal hederlig hästjazz med zydeco-inslag emellanåt, vilka Jerker Anderssons dragspel då förtydligar. Ett exempel på en sådan låt är ”Ol’ man Johnson”, men det ska också sägas att det inte är så många zydeco-låtar på den här cd:n. Den enda covern på skivan är en fin version av Johnny Paychecks ”The Johnsons of Turkey Ridge och vill du dansa logdans så går det bra till ”Burn my own farm down”."
Betyget blir sju "sejdlar" och hela texten hittar ni alltså på Countrywood.
På den alldeles utmärkta sidan Countrykanalen.se finns sedan igår en recension av nya CD'n. Den är skriven av Björn Hellman (nej inte släkt med vare sig Morgan eller Lisa) och här är några utdrag;
A ghost out of you heter första låten och det funkar bra utan trummis eftersom det är en lugnare låt. Miss LisaLee gör sången kanonbra och refrängen har en pålagd vacker överdubbning. Det är stämnningfullt och mycket träffsäkert, ingen går oberörd. För att dra en tafflig liknelse så gjorde Johnny Cash samma stunt; avskalat sound fast med mycket träffsäker vokal insats.
Låt 5 - Wow Miss Lisalee går på knock! Claim back my pride - Skivans höjdpunkt kan jag konstatera utan att ens lyssna vidare. Makalöst bra, mjukt och förbannat stämningsfullt. Högsta betyg! Morgan gör fantastiska låtar.
Låt 12 heter Walkin, talkin, living hell - mer trevlig hästjazz medLisalee. Kanonbra refräng, och en ganska hög stämma men det funkar perfekt! Kanontrevligt.
Givetvis vill ni läsa hela recensionen och det gör ni, som sagt, på Countrykanalen.se
Otaliga är dom musiker som gett sig in i filmens värld; exempelvis Roy Rogers, Elvis, Beatles, Bob Dylan, Johnny Cash, Easy Action, Kiss,Kris Kristofferson och Eminem, alla har dom närt en längtan efter att synas på den vita duken.
Vi vill givetvis inte vara sämre utan tar nu våra första vingliga steg mot ära, berömmelse, Oscarstatyetter och fina filmpriser. "Trailerpark Idlers - For A Fistful of Change" är arbetsnamnet på den långfilm vi nu jobbar med, en skakande och gripande skildring av Sveriges snyggaste och argaste Countryorkester. Första tagningarna gjordes förra veckan och det ser mycket lovande ut. För att slippa korrumperas av en profithungrig filmindustri så ser vi till att ha fullständig kontroll över hela produktionskedjan, från filmande till klippning, ljudläggning och distribution. I höst är det tänkt att filmen ska ha premiär och vi kommer med jämna mellanrum att rapportera från inspelningarna.
Måndag 11/1 - 2010 tycker vi givetvis att hela befolkningen ska lyssna på Countrytimmar i Radio Boden 98,2 MHz. Då är det en intervju med Trailerpark Idlers basist, Ben Dee. Detta historiska program startar 18.00 och det bästa av allt är att du inte behöver bo i Boden för att lyssna då programmet sänds över internätet.
I framtiden så kommer Januari 2010 att vara förknippat med glädje och lycka. Vecka två kommer nämligen vår nya CD, ”That’s Life... Or It Was” att finnas tillgänglig för allmänheten. Även den här gången finns ett tema; mord, död, våld och annat elände. Hjälp utifrån har hämtats i form av Tommy Eriksson, Don Redmon Band, som spelar pedal steel. Inspelningen var så pass hård och smärtsam att trumslagarpojken Magnus fick nog, släppte sina trumstockar och drog sig tillbaka för att i fortsättningen ägna sig åt fårskötsel och näverslöjd.
Låtar:
A Ghost Out Of You (M.Hellman)
The Jury, The Judge And The Pen (M.Hellman)
The Johnsons Of Turkey Ridge (J.Paycheck – A.Mayhew)
Burn My Own Farm Down (Lisa Hellman)
Claim Back My Pride (M.Hellman)
Until The Devil Calls Me Home (M.Hellman)
You’d Better Run (M.Hellman)
The First Of December I Killed Virgil Hayes (M.Hellman)
I April 2009 tyckte vi oss vara klara med "Jesus-skivan", som den brukar kallas. Alltså en skiva med temat Gud, Paradiset, Jesus och liknande. Miss LisaLee bidrar med tre sånger och Ben Dee med en. Under inspelningens gången tyckte vi att fiddle och lapsteel skulle vara trevligt så vi anlitade Gustav Berry, "Shotgun Language" för att spela sådant. Mickey J Dingo hjälpte till med tramporgel.
Så här började pressbrevet:
Detta är vad som hände... Olyckliga timmen var över och Joey's Bar stängde för kvällen. Vi förpassades ut i kylan av en brysk bartender, vi frös och var långt ifrån otörstiga. Då, snett över gatan, såg vi ett ljussken i fönstret på ”The Holy Church of Shepherd Job”. Nattvarden, tänkte vi... två... nej, tre, kanske till och med fem flaskor friskt och stärkande nattvardsvin väntade med säkerhet på oss... Vi kände oss som de fyra vise männen och den upplysta kvinnan när vi, ledda av ljuset, korsade gatan. Beslutsamma, om än något vingliga steg ledde oss fram till kyrkporten. Till vår glädje fann vi den öppen, men till vår oerhörda sorg fann vi skåpet med den hägrande nattvardsdrycken låst. Tänk er vår bestörtning, vår förtvivlan... Vi såg ingen annan råd än att vända oss till Herren med en bön om befrielse från denna omänskliga plåga... Genom sin nåd gav han oss dessa sånger vi nu förmedlar till er....
Sånger:
I Wish I Was A Bit Like Jesus (M.Hellman)
To Cross The Mighty River (M.Hellman)
I'll Fly Away (Albert E Brumley)
Something Must Be Wrong (Lisa Palm)
I Hope Like Hell The Preacher's Right (M.Hellman)
Have You Seen Jesus Lately (Lisa Palm)
I've Heard Of A Place Up In Heaven (M.Hellman)
I'm Not Quite Ready For You Jesus (Pentti Salmenranta)
The Old Testament Way (M.Hellman)
I Turned To Jesus (M.Hellman)
Halleluh (Lisa Palm)
I Got Jesus On My Side (M.Hellman)
We Need A Whole Lot More Of Jesus And A Lot Less Rock n'Roll (Wayne Raney)
Personal:
Miss LisaLee – Sång, Gitarr, Autoharp, Banjo
Jerker Andersson – Mandolin, Dragspel,
Morgan Hellman – Sång, Gitarr, Banjo
Ben Dee Salmenranta – Bas
Magnus Larsson – Trummor
Recension Folkbladet:
Genuint och kärleksfullt
Trailerpark Idlers
"The Power Of The Lord Will Set Us Free and We Will Be... Trailerpark Idlers" (Something Wicked)
Trailerpark Idlers senaste är en samling sånger som kan kallas sacred songs eller country gospel eller traditionell spirituals, om man gillar att sätta etiketter på musik. Jag föredrar att helt enkelt kalla TI:s stil för amerikansk folkmusik, trots att det är svenska medborgare som framför sina sånger på denna bandets sjätte album.
Liknande försök har ju gjorts av andra svenskar historien, i ärlighetens namn alldeles för många, men aldrig med en så genuint ärlig och kärleksfull relation till förebilderna. För TI är ett band vars sånger är djupt rotade i traditionens ursprung, hos artister som Wayne Raney, vars sångWe Need A Whole Lot More Of Jesus And A Lot Less Rock´N Roll görs i en innerlig, nästan smärtsamt vacker version som sista spår på skivan, eller som den gamla gospelmästaren Albert E. Brumley, vars gospelsång I´ll Fly Away genomförs med Lisa Palmpå sång, som skulle göra Alison Krausssom Gillian Welchgröna av avund.
Förutom dessa två sånger är allt material skrivet av Morgan Hellmaneller Lisa Palm, plus en sång av bandets basist, Pentti Salmenranta.
Alla sånger bärs av en sammanhållen, klar tematik av krackelerad spiritualitet, ja rent av bakrusigt sökande religiositet, som naturligtvis skulle kunna avfärdas som ett charmigt spel för galleriet, snarare än ett allvarligt syftande, andligt sökande. Jag är övertygad om att denna röda tråd av livssnöd kontra en uppriktig önskan av att finna sinnesro redan i detta liv är äkta och uppriktigt syftande. Jag tror inte att man kan hålla upp den här typen av existentiell problematik som någon sorts grubblande mask framför sig.
Hela "The Power Of The Lord..." är ett lysande exempel på hur kärleken till en musikalisk tradition inte känner några geografiska gränser, hur en djup respekt kan överföras och lysa upp ens egna djup och dunkla rum, ge ett ännu ädlare doft av ursprunglighet.
I Augusti 2008 blev livet betydligt trevligare för folk med god smak. Då kunde man lyssna på skivan ”Unhappy Hour At Joey’s Bar”, gråta och sjunga med.
Låtar:
There’s Your Bag, There’s Your Shoes, There’s The Door (M.Hellman)
OK Corall All Over Again (M.Hellman)
I’m A Rich Girl (M.Hellman)
Mama Said That Hell’s A Honky Tonk (M.Hellman)
Dogpatch County (M.Hellman)
Ocean Blue Eyes (M.Hellman)
Gold In The Mountains (M.Hellman)
There’s Nothing Like A Barstool (M.Hellman)
Won’t Be Long (M.Hellman)
A Brand New Way To Fuck With My Mind (M.Hellman)
Miss Heather Leaves A Long Track (M.Hellman)
I’m A Getting Ready To Go (Loretta Lynn)
The Same Damned Dream (M.Hellman)
The Way She Curse My Name (M.Hellman)
Too Late For The Highway (M.Hellman)
Det mesta här ingår fortfarande I liverepertoaren.
Personal:
Miss LisaLee – Sång, Gitarr, Autoharp
Jerker Andersson – Mandolin, Dragspel, Sång
Morgan Hellman – Sång, Gitarr, Banjo
Ben Dee Salmenranta – Bas, Munspel
Magnus Larsson – Trummor
Country Corall No 4 -08
Trailerpark Idlers har producerat ny musik som skulle kunna få Miss Li att bli grön av avund. Fyra album och en EP har det blivit sen början på förra året. På "Unhappy Hour At Joey's Barvisar de nästan lika mycket släktskap med Irländsk folkmusik som med Amerikansk country, detta sagt som ett konstaterande inte en anmärkning. Det svänger skönt, texterna känns ärliga, och liknelser med Carter Family ligger nära till hands. Bara det att de lånar plattans enda cover från Loretta Lynn ger dem ett extra plus i kanten.
20:e Januari 2008 var en glädjens dag för befolkningen i konungariket Sverige, då hade dom nämligen möjlighet att skaffa sig ett eget exemplar av vår CD ”Love Among The Haystacks”. Vi upptäckte att vi tydligen är uppskattade bland personer som lider av grav folkskygghet, vi fick i början på Februari -08 mail från tre olika håll med frågan om vi kunde tänka oss att göra hemleveranser av CD’n. Givetvis gjorde vi det.
Till den här inspelningen anlitade vi en dam vid namn Miss LisaLee för att göra några körer och en duett. Vi trivdes tillsammans och Miss LisaLee blev fast medlem i orkestern.
Låtar:
Sixteen Days (M.Hellman)
Adios, Goodbye My Friend (M.Hellman)
There’s Still a Redhead On My Mind (M.Hellman)
The Bottle & Me (M.Hellman)
Unbreakable Heart (M.Hellman)
I Saw The Devil at Joey’s Bar Last Night (M.Hellman)
The Whiskey Company Ows Me A Lot Of Time (M.Hellman)
Glory, Glory Hallelujah (M.Hellman)
I’ve Changed My Mind (M.Hellman)
Go Baby, Baby Why Did You Go, Baby (M.Hellman)
I Can Never Win (M.Hellman)
If Whiskey Don’t Kill Me (M.Hellman)
If Whiskey Don’t Kill Me ingår fortfarande I liverepertoaren.
I Oktober 2007 släpptes ”The Jim Beam Shuffle”, samma dag som vi spelade på Linköpings Countryfestival. Under inspelningen fick vår basist, Gunnar, ett nervöst sammanbrott och lämnade bandet. Han ersattes av Ben Dee Salmenranta som rekryterades från lantmusikorkestern Blå Häst.
Låtar:
By That Cherry Wine (M.Hellman)
A Gallows So High (M.Hellman)
No More Train (M.Hellman)
Still A Sucker For You (M.Hellman)
When They Count Us Tomorrow (M.Hellman)
Eternal Roses (M.Hellman)
Dogpatch Afternoon (M.Hellman)
When I Was Young (M.Hellman)
Parkbench Blues (M.Hellman)
Miss Rositas Kiss (M.Hellman)
How Lonesome A Man Can Be (M.Hellman)
Kill The Poor (Jello Biafra & East Bay Ray)
That Woman Sounds Like A Saturday Night (M.Hellman)
No More Train II (M.Hellman)
No More Train & Dogpatch Afternoon ingår fortfarande I liverepertoaren.
Personal:
Jerker Andersson – Mandolin, Dragspel, Sång
Morgan Hellman – Sång, Gitarr,
Magnus Larsson – Trummor
Ben Dee Salmenranta - Bas
Gunnar Nilsson – Bas
Miss Lenita – Sång
Recension / Countrywood
Trailerpark Idlers består av fyra killar från trakten kring Söderköping. Gruppen bildades hösten 2006 och har hittills hunnit med att ge ut en sexspårs-cd samt albumet A Moment Of Delirium And Dispair, som kom ut i somras. Det är med rask takt som Trailerpark Idlers ger ut sina skivor och uppföljaren till detta album, The Jim Beam Shuffle, är nu färdiginspelad. (Som om inte det var nog så är det ytterligare en ep planerad till januari 2008 samt ytterligare ett album till midsommar!)
Det är en pigg och energirik countrymusik med tidvis starka cajuninfluenser som utgör de 14 spåren på The Jim Beam Shuffle. Inte så konstigt kanske då till exempel Jerker Andersson också medverkar i zydeco-bandet Evil Emil & The King Kongo Cobras.
Av albumets låtar är tretton stycken skrivna av Morgan C. Hellman och den fjortonde – ”Kill the poor” (som handlar om neutronbomben som medel för att bli av med fattiga och byggna nya hem åt välbeställda på deras gamla mark), har plitats ned av Jello Biafra och var ursprungligen med på punkbandet Dead Kennedys debutalbum Fresh Fruits For Rotting Vegetables.
The Jim Beam Shuffle är inte alls oäven, snarare tvärtom. Musiken känns ren och fräsch, ofta med dominerande mandolin eller dragspel. Den medryckande ”When they count us tomorrow” om en fånge som planerar sin flykt från fängelset tillhör mina favoriter, men det finns mycket smått och gott på den här cd:n som är väl värd att lyssna på.
